Jag har genomfört ett temaarbete med hösten i en årskurs 2 som pågick under 8 lektioner. Vissa lektioner tog extra lektioner för att genomföra. Klassen var på 36 elever som var indelade i två grupper. Samma lektion fick därmed undervisas två gånger. Detta gav mig möjlighet att förbättra min undervisning genom att reflektera över hur lektionen gick och vad jag vill förbättra till nästa gång.
Dessa förmågor har eleverna arbetat med från syftesdelen i svenska, biologi och bild:
Svenska:
- “[…]eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.”
- “Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.”
Biologi:
- “Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen”
- “Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.”
Bild:
- “ I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer.”
Dessa punkter har eleverna arbetat med från det centrala innehållet i svenska, biologi och bild:
Svenska:
- “Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.”Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.”
- “Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.”
Bild:
- ”Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.” samt “Teckning, måleri, modellering och konstruktion.”
Biologi:
- “Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. ”
- “Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.”
- “Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.”
Temaarbetets lektioner:
Första lektionen introducerades temaarbetet genom att jag hade en ”hemlig påse” med föremål. Föremålen var ett löv, en svamp, en kotte, en gummistövel, rönnbär och ett äpple. Eleverna fick sedan gissa vad temaarbetet skulle handla om. Vissa elever räckte upp handen redan efter andra föremålet medan andra hade lite svårare eller väntade på fler ledtrådar. Detta väckte verkligen elevernas intresse och fokus. Jag introducerade sedan temaarbetet för eleverna, vilka mål vi skulle arbete med och hur lektionerna skulle se ut för att eleverna ska nå målen.
- Årstidsväxlingar och hur man kan känna igen årstider.
- Vanliga träd och dess namn.
- Hur man skriver och känner igen en dikt.
- Utforska naturen!
Eleverna fick sedan göra en EPA där de först själva skulle tänka på vilka hösttecken som finns. Hur märker vi att det är höst ute? Vad händer med naturen? Vad är höst för dig? När eleverna hade klurat en stund fick de dela med sig av sina tankar till sin bänkkompis och sedan gick vi igenom allas hösttecken och tankar gemensamt i klassen. Utav elevernas tankar om hösten gjorde jag en tankekarta på tavlan. Utifrån tankekartan gick vi igenom olika meningar man kan skriva från varje bubbla och hur man kan konstruera en faktatext av dessa bubblorna (eleverna är vana sen tidigare av skriva faktatexter på detta sätt). Eleverna fick sedan skriva en faktatext med hjälp av tankekartan och rita en tillhörande bild.
Efter det hade vi en kort sammanfattning där vi repeterade höstecken och läste upp några av elevernas texter som förlag på hur man kunde forma faktatexterna. Texterna sattes sedan upp på vår fina höstema vägg.
Tankar om lektionen: Samtalen om hösttecken och hur man kan känna igen att det är höst, gjorde eleverna mycket delaktiga i samtalsämnet och de tog lättare till sig informationen genom att dela med sig av egna erfarenheter och tankar kring hösten med alla i klassen. När vi väl skulle skriva stödord till meningar var det många handuppräckningar och förslag. Där kunde jag snabbt bedöma vilka elever som tagit till sig faktan. Jag fick anpassa innehållet så att eleverna fick skriva 5 meningar om hösttecken. Det var smidigt att arbeta med en metod som eleverna är vana vid, att skriva meningar utifrån stödord på tavlan. Något som jag skulle vilja ändra på till nästa gång är att kanske skriva meningarna på tavlan gemensamt med klassen. Det fanns elever som hade svårt att komma på eller komma ihåg meningarna man kunde skriva med hjälp av stödorden.
Under andra lektionen repeterade vi kort från förra lektionen där de fick skriva en facktatext om hösttecken. Eleverna fick sedan titta på en film som förklarar varför vi har årstider. Efter filmen fick eleverna berätta vad de mindes från filmen samt svara på mina frågor om filmen. Efter det hade jag en kort redovisning på tavlan där jag gick igenom konkret och praktiskt hur jordens lutning förhållande till solen gör att vi får årstider. Eleverna fick sedan testa sina kunskaper genom ett quiz på kahoot vilket var mycket populärt bland eleverna.
Tankar krig lektionen: Filmen visade sig fungera väldigt bra för eleverna kunskapsmässigt, de märktes att eleverna kunde ta till dig faktan som filmen ville framföra. Det eleverna hade svårt för var att förstå varför vi har årstider, detta visste jag i förväg kunde vara lite klurigt så jag hade förberett en redovisning där jag förtydligade jordens lutning i förhållande till solen. Jag genomförde sedan kahoot med hela klassen där de fick ropa ut svaret. Vi genomförde det lite som en tävling att ju fortare de svarar och ger rätt svar desto mer poäng får de mot andra gruppen. Kahoot är ett mycket bra sätt att bedöma eleverna, jag kunde själv välja vem som skulle svara eller om jag ville att hela klassen skulle svara.
Under tredje lektionen gick vi på utflykt! I klassrummet gick repeterade vi från förra lektionen om varför vi har årstider. Samt gick jag igenom instruktionerna på uppgiften de kommer få i skogen. Påväg ut till skogen fick eleverna ett papper ”höstjakt” . Eleverna fick ett papper med symboler som kännetecknar hösten. På vägen till skogen fick eleverna kryssa när de hade hittat symbolerna. Detta uppskattades mycket av eleverna.
Väl ute i skogen fick eleverna olika äggkartonger där de skulle samla olika naturföremål. På en variant av äggkartongerna fanns instruktioner som löd tillexempel ”hämta lika många stenar som du har ögon!” eller ”hämta lika många kottar som hunden har svans” texterna hade tillhörande bilder som i detta fall en sten och kotte. På en annan äggkartong fanns enbart bilder där eleverna själva fick tolka vad de skulle hämta med hjälp av bilderna. När eleverna var klara fick de hitta en kompis och redovisa sina fynd för varandra.
Tankar om lektionen: Denna lektion uppskattades mycket av eleverna. De fick utforska naturen, leta hösttecken och redovisa för varandra om deras fynd. Jag kunde bedöma eleverna genom att gå runt och lyssna på deras redovisningar och motiveringar till deras naturföremål.
På den fjärde lektionen började vi med en kort repition av föregående lektion med äggkartongerna. Sedan började jag min undervisning genom att visa eleverna olika löv, kottar, bär, barr som tillhör olika träd. Vi diskuterade och pratade om vart de kommer från och namngav träden. Sedan gjorde jag en kort utflykt med eleverna där de fick i uppdrag att hitta träden vi pratat om och namnge dem. När vi sedan gick in i klassrummet fick eleverna delas in i grupper där de fick olika bilder på löv, barr kottar m.m där deras uppgift var att namnge bilderna samt kategorisera bilderna på olika sätt. Tillexempel kottar för sig, barrträd för sig, form osv.
Tankar kring lektionen: Jag tyckte att lektionen var bra upplagd med först inomhus och sedan utomhus. Det gjorde att eleverna i lugn och ro fick ta till sig information och sedan använda informationen praktiskt ute. Jag kunde bedöma eleverna när de hittade träden vi pratade om och vid kategorisering övningen där de namngav korten. En sak jag snabbt märkte var att eleverna inte visste vad kategorisering var, detta gjorde att jag fick avbryta mitt i och förklara för alla vad kategorisera betyder och detta tog av tiden som jag inte räknat med.
Under den femte lektionen repeterade vi olika träd från föregående lektion. I denna lektion fick eleverna gå ut och samla löv i olika färgkombinationer. På marken fanns olika färgade papper och elevernas uppgift blev att sortera sina löv utifrån papprens färg. (Eleverna tyckte detta var så roligt så det hamnade tillslut massa olika föremål från naturen på papperna som matchade det färgade pappret). Väl inne i klassrummet fick eleverna skapa sina egna lövdjur! Alla elever var mycket kreaktiva och positiva till uppgiften och fantasin flödade. Bilderna sattes sedan upp i klassrummet.
Tankar kring lektionen: Jag kunde bedöma eleverna utifrån deras förmåga att kategorisera färgerna samt deras slutresultat på bilderna. Jag hade egentligen inte räknat med att de skulle använda sig av andra naturmaterial än löv eftersom att vi behövde så mycket löv men jag hade samlat en påse med löv innan lektionen som reserv så jag lät eleverna fortsätta.
På den sjätte lektionen repeterade vi från förra lektionen om färgkombinationerna och lövdjuren. Jag började sedan en genomgång om färglära. Där eleverna fick repetera grundfärgerna (primärafärger) samt undervisade jag om sekundära färger och färgcirkeln. Elverna delades sedan in i grupper där de fick gå ut och samla löv för att sedan skapa sina egna färgciklar med hjälp av lövens färger. På slutet fick eleverna ge en repetition för mig om vad de har lärt sig.
Tankar kring lektionen: I den ena gruppen hann vi samla löven men inte påbörja arbetet med att limma fast löven. Detta var för att jag var otydlig med hur många löv som faktiskt behövdes för att man skulle kunna bilda en cirkel. Så jag fick ta till en extra lektion till den gruppen. Detta kunde jag sedan rätta till inför nästa grupp som hann klart med uppgiften på en lektion. Jag kunde bedöma eleverna utifrån vilka färger de valde att ha i sin färgcirkel, samtalen de hade med varandra under arbetets gång samt slut resultatet.
Under den sjunde lektionen repeterade vi primära färger, sekundära färger samt deras färgcirklar. Sedan läste jag upp en dikt för eleverna om ”sinnenas hösdikt” deras uppdrag var att lyssna och klura ut vad det var för typ av text jag läste upp.
På hösten ser jag löv.
På hösten hör jag vinden.
På hösten smakar jag äpplen.
På hösten doftar jag natur.
På hösten känner jag kyla.
Efter att eleverna kommit på vad det var för typ av text undervisade jag på en power point hur man kan känna igen en dikt och vad som är typiskt för att vara en dikt. Eleverna fick sedan skriva sin egna dikt med hjälp av sinnena. Vi avslutade lektionen med en repetition om vad en dikt är och hur man känner igen dem. Vi satte sedan upp dem på väggen.
Tankar kring lektionen: Eftersom att detta var första gången eleverna arbetade med dikter hade jag svårt att bedöma om de förstått helt. Jag beslutade därmed att fortsätta arbetet med dikter på ordinarie svenska lektioner där eleverna fick arbeta med olika typer av dikter. Lektionen var en bra introduktion för att skriva dikter, de fick hjälp med början på varje mening och hjälp av sina sinnen.
Under den åttonde lektionen avslutade vi temaarbetet där vi gick igenom vad vi gjort, vilka mål vi arbetat med och hur vi har arbetat med lektionen. De som ville fick läsa upp sina dikter och faktatexter sedan fick eleverna titta på sina lövdjur och färgcirklar som satt uppe på väggen. Elverna fick sedan avsluta med ett stort quiz där jag testade dem på deras kunskaper från hela temaarbetet.
Tankar kring lektionen: Under denna lektion kunde jag göra en en mer summativ bedömning av eleverna.
Genom alla lektioner har eleverna haft ett alternativt arbete om de blivit klara tidigare. De har haft ett hösthäfte med blandade uppgifter i svenska, bild och matematik. Sedan har eleverna fått ta fram kort med bilder och text där de ska kobinera rätt text med rätt bild.
En annan växt som jag hittade i naturrutan var vårlök. Vårlöken är en ört som oftast har ett brett grön basalblad som är platt och lite ihopväxt i spetsen. Stjälkbladen brukar vanligtvis vara två. Blomman är gul och har trubbiga kalkblad. Även denna ört har frön som har en oljetrikt bihang och sprids med myror! Samma som med blåsippan.
Ser ni spindeln?
23 april
23 april
De två röda rutorna på kartan symboliserar naturrutornas placering.
rebeccaeklund 